PonnyPojkar

Igår vart det tömkörning längs grusvägen. Vilket jag tycker var rätt tråkigt och Zorro också kan jag tänka mig. Helt otroligt hur begränsad man blir i sin träning när man inte har tillgång till ridbana så ofta. Eller så kanske det är jag som varit så van vid att ha tillgång till det när jag vill och känner för det så jag inte har behövt komma på andra sätt att träna på. Låter som jag inte gjort så mycket annat än rida på bana, men känns inte som man får ut så mycket av att tömköra på vägen och det är tråkigt att behöva hållas ute i hagen för att man ska kunna arbeta hästen lös. Men visst funkar det väl. Tog in Athlas och borstade lite. Vi övar på att stå lös på gången och det går rätt så bra. Det är lite jobbigt ibland när han inte förstår. Det kan liknas med att prata med en döv eller prata svenska med någon som aldrig har förstått språket.