fredag 29 juli 2011

Tänkte jag skulle börja med Zorro idag och som vanligt kom han inte när jag ropade utan gick bara en bit emot mig men stannade sen och tittade på dom andra som kom fram och fick morötter och det fick mig att tappa humöret och det var såååå nära och jag hade sån lust att bara springa och jaga honom, men det skulle ju inte lösa någonting och jag höll mig. Är så himla trött på att han bara skiter i, men det har väl säkert sin orsak det med, men det är så frustrerande att han kan komma när morsan ropar men inte när jag gör det. Har till och med gått och funderat senaste tiden på om vi verkligen är rätt för varandra och om jag verkligen vill ha honom eller om jag ville köpa honom för att jag inte ville att han skulle försvinna ut mitt liv och bli någon annans. Klart att jag gillar honom, hade väl aldrig haft honom i 5 år och lagt ner så mycket tid och pengar annars. Kanske helt enkelt är i en svacka just nu. Hur som helst så rid vi i skogen och bort till ett gärde och tillbaka. Red i repgrimma och sadel och det gick hur bra som helst på gärdet fastän han taggade till lite så var han ändå lyhörd och lyssnade på både röst och grimma. Vi galopperade lite men jag tror nästan att han bockade mer än han galopperade :P Men han tyckte det var kul och det var väl huvudsaken. Han var helt genomsur när vi kom tillbaka så han fick en dusch med baby schampo i manen :P Sen var det Athlas tur och han fick nöja sig med att trava med vagnen ut till asfalten och tillbaka. Travade inte hela tiden men det vart väl hälften sammanlagt iaf och han var jätteduktig :) Är så stolt över min lilla bebis men han nypps som fan ibland. Och man ska inte slå djur men det är inte alltid lätt att hålla sig när han bitts. Men får väl fundera på vad det är jag gör som får honom att bitas och låta bli att slå till honom. Känner även att jag har blivit så lättretlig =/ Så jag har en hel del hos mig själv att jobba med och när det är löst så kanske hästarna ger mig bättre respons också. Har varit och myst lite med hästarna nu på kvällen och ja, Zorro kom fram och Athlas bet mig aldrig :) Alla gör vi våra misstag och dumheter men det är inte förän vi inser det som vi kan ta det till oss och förbättrar oss !

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar